rustning/robot/romans

Ulliga frörester flyger runt i den tropiskt heta stan, de får Katarina Bangata att se ut som vore den beströdd av ett konfettiregn bomullstussar. Rosé och cidraie och i de ljumma sommarnätterna förvillar jag mig. Det blir korta förbindelser och för många frågetecken. För många bomullstussar som flyger vidare. Jag försöker håva in dem, låta dem smeka min kind ett slag men alla lyckas dansa vidare med solkatterna i morgontimman. Man satsar utan att få utdelning. Dagarna spenderas vid vatten och på båtar, när tillfälle ges försöker jag maxa sommarlovskänslan.