as if

Bild: Cometti

Man plockar upp lappar som man tror är något spännande, väntar på att veckla upp ett tuggummi.

Man går på släppfest i en grotta och fastän det tydligen är kö in, är det glest med folk i lokalen. Glest, men någon finns där, någon man önskar träffa. Att tyda signaler är lurigt, vad är på och vad är av? Musiken tystnar och proppen går, jag håller mig nära nära och jag undrar vad han tänker. Allt jag säger är fånigt banalt, så jag dansar istället och han tittar bort. Blanka klänningen och nya sandalerna tar taxi hem i natten och får se chaufförens tjugotvååriga nuna på ett bleknat, buckligt sjuttiotalsfotografi. En taxichaufförs livsöde från korvgubbe till kriminalvårdare, den frodiga mustaschen är vad som kvarstår. Jag somnar med skinnjackan på.

Så cyklar man fort fort Valhallavägen fram, äter frukost i vita soffor i en överbelamrad vindsvåning vid Karlaplan och skrattar.

Axiallagrena skapar huvudbry och kraftekvationerna räcker inte till för att lösa ut de obekanta. Vegocannelloni på Foam ger ett välbehövt avbrott. Excelarkets Ganntschema skapar andnöd, kommer man gå sönder?

Magnolian blommar och solen bränner. Dofterna, sommarregnet, utomlandsvibbar.

I kaoset äter man pistaschnötter och gruvar sig. Tulpanerna slokar i fönsterkarmen och självförtroendet följer samma kurva. Beräkna min linjeintegral!

i had a dream, we were in it together and in that dream we were always together

Bild: Tim Walker

Så inviger man uteserveringarna och huttrar litet under fleecefilten men läppjar kall öl ändå, det är ju april! Teaterhögskolans avgångselever håller hov och det blir en trevlig kväll med Cidraie på Nada och sedan popcorn i natten.

Oroas över två i min närhet, som just nu är långt borta.

Långa samtal med J, sommaren alltså…

Annars tränger faktiskt vårsolstrålarna in i bröstet. Jag kommer nära och blir som förbytt, en liten flicka. Blossande kinder och skälvande lemmar, vad händer? Tar in vårskott och sätter i vatten, ruskar ut gammalt och blåser in nytt. Det är något visst med den här tiden, kittlande fjärilar och lite vemod.

(Juvelens A Dream går på repeat hos mig.)

aprilhimmel

I helgen stuvade jag in tre brudar på mina 18 kvadratmeter. Vi fyra låg på tvären i stora sängen likt packade sillar, men det gick! Intensivt, omtumlande och härligt häng. Vi finkammade stadens delar dag och natt. Secondhandrundan och breda stråken, välgjort kaffe och mustig gulasch. Vin på Bauer och lite för svårtillgänglig electropop på Debaser med blixtrande -visserligen välgjorda- projektioner och några snygga män. Göteborgsskvaller och sommarplaner, en fin t-shirt med Lovisa Burfitt-print och ny satinrosett! Efter att motvilligt ha skickat tillbaka den från systern snodda rosetten, gladdes jag något enormt av att Beyond Retro hade plockat hem tjusiga rosettspännen i mängder.

Så drar en ny vecka igång och kroppen är i trans, mycket att deala med och det kräver ork. Pursue, step up your game och allt det där…

Bollar över Claes de Faires tips, Nyhetstorken, ger lite glädje i den ambivalenta våren.

winter r.i.p.

Jag undrar om våra föreläsare och övningslärare deltar i något slags massmordskonspiration som kanaliseras i form av enorma inlämningsuppgifter, projekt och programmeringslabbar samt saltas med dubbelintegraler och Richardsonextrapolationer. Detta blir min död tänker jag, men så kommer ljuset och det är inte den läskiga vita sortens. Våren är här, det är ljust när sneaksen går till campus och ibland även när de går hem igen. Knoppar brister och allt det där, ljuvligt!

Dygnet får lite fler timmar och jag vägrar pausera allt. Fortsätter med det mission jag antog för några veckor sedan och det går framåt med nätverkandet. Islatte i udda fåtöljer, solglas och det fina samtalet, skönt avbrott från min förmyckenhet…

Dekorerar mig för någon men mest för mig själv. Lyssnar på en låt om och om igen, tänker att den kan bli min theme song. Lever på det han sjunger om för nu. B säger att jag ska våga eller ha tråkigt och det är ju väldigt sant, men dagarna går rysligt fort förbi och det är svag framgång.

Helst vill jag bara se ut som en Lacroixbakelse.