sof på äventyr

Jag åkte buss till industriområdet där mitt kommande sommarjobb kommer att vara förlagt idag. Sjukt märkligt att åka igenom sin hemstad och inte riktigt känna sig hemma, inte ens när älven glittrade och den välbekanta kranhorisonten avtecknades i motljuset.
Retor är ett litet, unikt företag med produktutveckling, konsultfirma och produktion under samma tak. I skinnjacka, kort kjol och klackar trippade jag runt på fabriksgolvet med små steg, då strumpbyxan hade kasat olämpligt långt ned, och skakade hand med alla jag såg. Kalle skrattade gott när även de tillfälliga robotinstallatörerna fick sig ett handslag. Förstås hann jag med att snava och falla handlöst på industrigolvet framför Big Volvo Kontrollant-Bossen, följt av en enorm intresseökning för formsprutningsverktygen.

wtf?

Med nöd och näppe tar argumentationstekniken mig över gränsen. Jag överklagar två gånger och får en kompletteringssession hos kursledaren. Utan vettiga förberedelser sitter jag i en soffa och betraktar målningen av mekanikprofessorn utanför hans kontor. Jag hinner lägga märke till att konstnären inte riktigt har fått till händerna. Så står jag och virrar vid en white board i en halvtimma, tappar pennkorken och blandar ihop sambanden, men jag får min andra chans och tröskeln jämnas med marken. Score!

Sen går allt i ett maraton. Springer dit, fixar det, inlämning på inlämning, skurar ghettoköket, målar naglarna i kollektivtrafiken, käkar middag med nya vännen, parfymerar, cyklar med överbelamrat styre, ser F på Systemet i fel stadsdel, inflyttningsfestar, målar över mörka ringar, slänger ner tygbylten i stora väskan minuter innan avgång. Ett ambulerande X2000-dagis rusar så genom Mellansverige och jag försöker sova ikapp förlorade timmar fast bedårande Thelma och Hildis tjoar.

Hemma är allt som vanligt men inte alls, bortsett från fysiska förändringar som nya möbler och stängda butiker. Föräldrarna och jag går långpromenad och spontanfikar hos familjevänner, solen värmer på riktigt och Floras kulle är krokusklädd. Får höra om katastrofala felbedömningar och illa bemötande av en hel läkarkår, att den drabbade själv jobbar inom vården är mer än en paradox. Sen yr snön likt värsta sortens winter wonderland och jag har inte tagit med mig någon varmare jacka. Lånar systerns second hand-päls och pilar ner till centralen för att möta upp min finaste.

Något har planterats och börjar spira i takt med den numera pauserade våren, börjar bli otålig men L säger att invänta och se.

gjord för dessa dar?

De välmående, vackra, lyckade, rika, jag bläddrar mellan bilderna på dem. De är inte helt sanna, jag vet det, för ingen är perfektion. Staplar självömkan och andra oattraktiva egenskaper på varandra. Mysmelankolin har övergått till något otrevligt. Allt omkring mig är fult. Så jag klär upp mig och gör fint, som för att mörka det svåra. Yta, yta, yta! Låser dörren till det rum där jag sover, för det är inget hem just nu. Låtsas vara den lyckade jag med, attributen hjälper till att överbrygga misslyckandena. För inte är väl jag?

Göteborgsfläktar på besök och det lunchas och det fikas, deras semesterkänslor smittar. Tillbaka i grottan och istället för att ta tag i saker, blåser jag tuggummibubblor med för många Extra White Sweet Fruit från jumbopaketet. Laddar hem musik som han tipsat om och projicerar drömmar. Kanske, kanske…

Förresten, Letters to Marc Jacobs-E har startat en ny blogg, who knew?!

Grå himmel, stannar inne med kaffekoppen och DN. I bakgrunden surrar Lill Babs-spektaklet på Nyhetsmorgon.

schack matt

Ståltrådsinlindade schackpjäser i håret och lilla paljettjackan. De höga klackarna åkte på, vilket ångras när vi i en och en halv timma spårlöst går runt någonstans i Bromma/Solna-trakten, i långsamt men oerhört trevligt mak och precis hinner med sista tunnelbanan. Efter förtroligt samtal med Glasögonbågen som bara verkar dra förklarande svepskäl, är det trevligt att få skratta med blekingemål i örat.
Svag idag, så det blir nog bara middagsmys på Telefonplan även om jag hade tänkt gå på den där Pacific!-grejen. Regnrusk ute, ska försöka städa nu.