vad jag bryr mig om nu

Fantastiska föreläsare, 7 tunga tegelstenar, höst eller kanske snarare något sensommartillstånd. Regn. Fastän bara en vecka har gått, känns det som om jag varit här så länge, som om jag aldrig for. Jag köper ingenting på den utplockade Acneutförsäljningen, men väl en svart ullkappa med mycket volym från stora kedjan. Jenny säger att den är dramatisk, varpå jag tar några teatraliska steg över butiksgolvet som leder till ett smittande skrattanfall halva butiken stämmer in i. Uppför man sig inte så i Stockholm?

Återseendet är svårare än trott. Ibland verkar det som om jag gillar självplågandet, jag förstår det inte. Trodde att allt var avslutat, så vaknar jag från den bästa av drömmar och kan inte skilja på vad som är på riktigt och inte.
Vad jag bryr mig om nu är att få ut dig ur skallen. Eftersom jag redan har monsterkonsumerat amerikansk nedladdad tv, ska jag se om differentialekvationerna hjälper.