think you misunderstood it all again

Lättjan gör mina prioriteringar. Roligheter framför tråkigheter. Tjockt, glansigt modemagasin framför matvaror. Vin framför studier. Chaite och Sonic framför disken. Ansiktsmask under täcket framför städning. Trots det sitter man på skolan i tolv timmar en torsdag, fastän blicken dras till fönsterna som vetter mot innergården. Fortsätter. Man fortsätter.
Så smälter rynkan mellan ögonbrynen ut till sidorna och det är sol, tulpaner, småblommig sjal.
Mess från Göteborg, ja till och med en bild över ett bassänglikt Rosenlund i DN snörper åt hemlängtan. Jag rycker tillslut tag i måstena och det känns förstås renande. Less på nederlag, flyr dem.
Starkt inflytande från ett håll och jag är rädd att det egna jaget försakas i något slags försök att anpassas. Saknar mitt crew.